Hur lär sig immunsystemet känna igen din kropp?

Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är det gemensamma namnet för ulcerös kolit och Crohn´s sjukdom. Trots att inflammatoriska tarmsjukdomar är vanliga, 0.5% av svenskarna lider av IBD, känner vi inte med säkerhet till de bakomliggande orsakerna. Flera faktorer som miljö, matvanor och genetiska anlag tros ligga bakom, men mycket forskning tyder också på att ett dåligt eller felaktigt reglerat immunförsvar är involverat i sjukdomsutvecklingen.

Vår grupp fokuserar på  den skola som rör central tolerans,  där thymus-körteln är det viktigaste organet. Här utbildas immun- försvarets ”dirigenter”, T-cellerna. Under denna utbildning får T-cellerna lära sig skilja på kroppsegna och främmande ämnen. Detta är en tuff ”skola” och det behövs flera olika ”lärare”. ”Lärarna” i thymus-körteln är olika celler t. ex dendritiska celler och epitelceller, som på sin yta visar upp delar av kroppens egna proteiner, för att lära T-cellerna att inte reagera på dessa.

 

Dessa lärar-celler uttrycker bland annat en viktig gen som heter Aire (autoimmun regulator) som har uppmärksammats mycket under de senaste tio åren inom fältet autoimmuna sjukdomar. Flera studier har visat att mutationer i genen Aire påverkar lärar-cellers förmåga att visa upp kroppsegna proteiner på sin yta för T-cellerna. De ”lärare” som deltar i det slutliga examinationssteget av T-cellerna är medullära tymiska epitel-celler (mTEC) och de cellerna har högst uttryck av Aire.

Det har dock på senare år visat sig att utbildningssystemet i thymus-körteln inte fungerar perfekt, utan faktiskt släpper igenom en del T-celler vars TCR kände igen kroppens egna proteiner i det slutliga examinationssteget i thymus-körteln. Dessa T-celler skulle kunna starta reaktioner mot kroppens egna celler - autoimmun reaktion. 

Prof. Elisabeth Hultgren-Hörnquist har under de senare åren publicerat flera artiklar (se länkar till höger) om förändringar i regleringen av tarmslemhinnans immunförsvar och har även tillgång till en musmodell som spontant utvecklar ulcerös kolit. Hennes grupp har på senare tid fokuserat studierna på T-cellerna och hur de beter sig när de genomgår sin utbildning i thymus-körteln (mognar), samt vad som händer med dem strax efter att de har lämnat thymus-körteln. De har i djurmodeller bland annat visat att T-cellernas mognad i thymus-körteln är kraftigt accelererad hos möss som har ulcerös kolit, samt att ett ökat antal T-celler som nyss lämnat thymus-körteln återfinns i tarmslemhinnan hos människor med IBD.  Vi vill nu utöka förståelsen för T-cellernas mognad genom att studera de celler som instruerar dem under sin mognad.  Vi vill först och främst undersöka frekvensen av dessa celler i musmodellen för ulcerös kolit, samt även hur de ser ut och om de uttrycker genen Aire på rätt sätt, dvs hur lärar-cellerna instruerar T-cellernas TCR att inte reagera på vår egen kropp, utan endast på sjukdomsframkallande mikroorganismer. Om dessa ”skolor”, den centrala och perifera, ser annorlunda ut i möss med ulcerös kolit jämfört med friska möss så kan detta vara en del i hur immunförsvaret gör fel och börjar reagera på våra egna celler i tarmslemhinnan.

 

 

Ökad kunskap om T-cellernas utbildning i thymus-körteln och de perifera organen samt deras samspel med andra immunceller är av stor betydelse för att kunna förbättra de kliniska behandlingsmetoderna vid inflammatoriska tarmsjukdomar. Hur genen Aire bidrar till mTEC cellernas förmåga att utbilda T-cellerna kommer att utgöra en stor del av projektet och är en viktig pusselbit för att förstå autoimmunitet och inflammation i allmänhet.


Uppdaterad: 2009-02-17

Kontakt

Anna-Karin Pernestig
Universitetslektor
Högskolan i Skövde
Vård och natur
anna-karin.pernestig@his.se
0500 - 44 84 64